LYDNAD FÖR HERRENS LAG. 

PSALM. 119:9-12.

¤Psalm. 119:9.

9.  #Hur kan en ung man bevara sitt liv rent,

så att han håller sig till ditt ord?#.

Guds ordet bevarar ung mans hjärta

och sinne i renhetens  inre liv.

Kärlekens Aposteln Johannes skrivna ord,

Joh. 17:17.

17.  #Helga dem genom sanningen;

ditt ord är sanning#.

Min Fader, hans Sons innerliga bön.

        Genom sanningens ord.

Ditt heliga ord, sanningen själv. 

    Sanningens Ord renar människo-hjärtan.

¤Psalm. 119:10.

10.  #Helhjärtat vänder jag mig till dig, 

låt mig aldrig villas bort från dina bud#.

Hjärtats djupa heliga överlåtelse, i ödmjukhet

       vänder sitt hjärta till Treenighetens närhet.

Inre bönens ivriga längtan; bevara mitt hjärta

        sinne rent, låt inte de skapade tingen;

vilseleda mig från din närhet.

¤Psalm. 119:11.

11.  #Vad har du sagt bevarar jag i mitt hjärta,

så att jag aldrig syndar mot dig#.

Ditt ord in i mitt hjärta, vill jag leva i.

          Bevara mitt hjärta i vad du i trofasthet: sagt.

Ordets bevarande i mitt hjärtats djup,

         beskyddar mitt liv; ifrån syndens frestelser

och lockelser.

¤12.  #Herre, lovad vare du!

Lär mig, dina stagar#.   

Hjärtats ivriga böne-längtan; lär mig undervisa mig i

   dina bestämmelser, ordningsregler och budord.

Psalm. 119:26. 

26.  #Jag berättar hur jag levt och du ger

mig svar, lär mig dina stadgar#.

Jag bekänner mina fel brister inför dig, Herre.

       Du, besvarar min ärliga längtan.

Inre bönen, lär mig dina bestämmelser,

         ordningsregler och budord.

Psalm. 119:64.

64.  #Din kärlek, Herre, fyller hela jorden,

lär mig dina stadgar#.

Din skapelse-kärlek, uppfyller hela jordens yta

       alla levande varelser.

Människans inre bön; lär mig dina

           betämmelser, ordningsregler och budord.

Psalm. 119:68.

68.  #Du är god och vad du gör är gott,

lär mig dina stadgar#.

Du, livets godhets ursprung, dina händers verk;

       bevittnar din kärlek, omsorg ömhet.

Undervisa mig i dina läro-rika fördningar

       bestämmelser.

¤Psalm. 119:13-16.

¤13.  #Jag förkunnar alla de lagar

som har utgått från dig#. 

Lever i dem, lyder alla dina fullkomliga regler,

      föreskrifter  lagbud; kända inför staden nationen.

I vilka ursprungligen kommer från den Helige.

¤14.  #Jag gläds åt att följa dina lagbud,

så som man gläder sig åt rikedom#.

Jag känner hjärtats inre glädje lydigt följa

             Hans Majestäts, regler, föreskrifter lagbud.

Lydnadens belöning, leva i hans rikedom av liv.

¤15.  #Jag skall begrunda dina befallningar,

jag skall ge akt på dina vägar#.

Med villigt hjärta meditera över dina

      uppmaningar, föreskrifter anvisningar.

Iaktta dem ger mig uppmärksamhet på dina vägar.

¤16. #I dina stadgar har jag min lust,

aldrig glömmer jag ditt ord#.

I dina bestämmelser, ordningsregler budord,

          äger jag min längtan och vilja.

Jag vill aldrig glömma bort dem visa mig likgiltig

         mot ditt ord.

HERRENS LAG.

PSALM. 119:1-2.

Psalm. 119:1. 

1.  #Lycklig den vars liv är fläckfritt,

den som följer Herrens lag#.

Vara Herrens ords-lagar, lydig i sann gudsfruktan.

     Vörda respektera hans fullkomliga vilja.

Vilket gör livet välsignat: återspeglas utifrån

      hjärtats renhet. 

Välsignat människo-hjärta som lever i all den

          andliga välsignelsen; i likhet med Jesus Kristus

i himlen.      Ef.  1:3.

2.  #Lycklig den som lyder hans lagbud

och helhjärtat vänder sig till honom#.

Överlåtet hjärta: tjänar inte två herrar,

            antingen tjänar man Mammon eller Gud

den allsmäktige.    Matt. 6:24.

Livets lydnad:  hörsammar hans lag-bud.

     Vilket ger livet fullkomlig välsignelse.

Placerar sin egen-vilja i lagarnas fullkomliga

            viljebeslut.

Vara hans sanna efterföljare i ord och sanning.

Psalm. 119:3. 

3.  #Som aldrig gör något orätt utan lever

efter hans ord#.

Lydig  äger o-själviska viljan göra Hans Majestäts ords-vilja.

Psalm. 1:2-3.

2.  #Utan har sin lust i Herrens lag och läser den

dag och natt#.

Äger inre längtan glädje i Herrens lag-bud;

mediterar dagligen över hans lag:

        både dag och natt.

3.  #Han är som ett träd planterat nära vatten ------

det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar

bladen. Allt vad han gör går väl#.

Hans livsstil livsföring: liknas vid ett planterat

          träd,  vid en vattenkälla.

Saknar förvissnade blad; fruktbärande vid rätt tid.

Lever i Hans Majestäts fullkomliga vilja.

Psalm. 119:4.

'

4.  #Du har gett dina befallningar, de skall

följas noga#.

Troget hjärta efterföljer hans uppmaningar, föreskrifter och sin kallelse.

Psalm. 119:5.

5.  #Om jag bara kunde stå fast i min strävan

att hålla dina stadgar#.

Ståndaktig livsstil livsföring, visar ivrig lydnad

    efterfölja hans bestämmelser, ordningsregler

och levnads-lagar.

6.  #Då behövde jag inte blygas när jag

betraktar alla dina bud#.

I lydnad, i frimodighet följer,  mediterar över 

      dina bud.

7.  #Jag tackar dig av hjärtat när jag lär mig

dina rättfärdiga lagar#.

Tacksamt hjärta, lär känna dina rättfärdiga lagar.

      Vilka ger livet: moraliskt, ren-hjärtligt,

syndfritt o-straffligt liv.

8.  #Dina stadgar skall jag hålla.

Överge mig aldrig!!#.

I lydnad vill jag formas av dina bestämmelser

         ordningsregler och lagar.

Inre bönen; förena mitt hjärta; med ditt hjärta.

#GUDS SON TALAR; ..... Ditt hjärta var kallt som

stål i min kärlek, och dock rörde sig där en liten gnista av av kärlek till mig, nämligen när du besinnade, at jag var värdig att älskas och hedras

mer än alla andra.

Detta ditt hjärta föll på ett svavelberg, när värdslig ära och förnöjelse gick dig emot och din man,

som du köttsligen älskade mer än allt annat,

dog ifrån dig.

Vällust och världslig förnöjelse jämföras lämpligen med ett svavelberg, ty de hava själens böld,

åtråns stank och straffets glöd med sig.

Och när vid din mans död din själ drabbades

av tung bedrövelse, då sprang det plötsligt ut en gnista av kärlek, vilken legat såsom förborgad,

ty efter att  ha betraktat världens fåfänga antvardade du hela din vilja åt mig och åstundade mig över allt annat.

Tack vare denna kärleksgnista smakade dig den

torra oliven, d.v.s evangeliernas ord och umgänget med mna lärda, och avhållsamheten smakade dig till den grad, att allt, som förut synts dig

bittert, började bliva ljuvt för dig.

Och när oliven började flyta och mina ord

i uppenbarelserna nådde din ande, då stod någon påberget och ropade:

Av denna dryck släckes törsten, värmes

den frusne, glädjes den bedrövade och blir den sjuke frisk. Det är jag, Gud själv, som ropar så,

och mina ord, som du ofta hör i andlig vision,

mätta likt en god dryck dem som törsta efter sann

kärlek; för det andra värma de som äro frusna,

och för det tredje glädja de dem som äro bedrövade,

och för det fjärde hela de som äro svaga i  själen.# 

( Lib. V. 11 )  106).

Cittat ur boken:  Studier i den heliga

Birgittas Spiritualitet.  Sid.  66.