ORDSPRÅKSBOKEN.  20:1-15.

¤Ordspråksboken.  20:1.

1.  #Vinet är en hädare, ölet en gaphals,

vettlös är den som som raglar av rus#.

Vinet är en bespottare och smädare.

Ölet en pratmakare, skrävlare och skrikhals.

Huvudlös och oförnuftig; är den som slinker

med sviktande ben av berusning

och drucket tillstånd. 

Ordspråksboken.  21:17.

17.  #Utblottad blir den som älskar fest,

den som älskar vin och oljor blir aldrig rik#.

Vara svag för dryckenskapen

och festligheter; ger en inre tomhet.

Vara förtjust i vinet och välluktande oljor;

berikar ej livet.

Ordspråksboken.  23:20.

20.  #Bli inte sådan som dricker vin

och som frossar på kött#.

Frosseriet en dödssynd.

Spritmissbruket och supandet; ej värdesätter

livets dyrbara gåva.

Ordsråksboken.  23:29-35.

29.  #Vem jämrar och stönar?

Vem grälar och bråkar?

Vem skaffar sig onödiga sår och får simmiga ögon#?

Beskrivning på sprit och alkoholmissbrukets;

följder och återverkningar.

1.  Klagande, gnällande och suckande.

2.  Pustande, flämtande och sorg och suckan.

3.  Trätgrighet, grälsjuk och kivaktig.

4.  Obehärskad, besvärlig och aggresiv.

5.  Skaffar sig inre själssår.

6.  Dunkla, oklara och grumliga ögon.   

30.  #Den som blir sittande vid glaset,

den som kommer för att smaka det kryddade vinet#.

Vinglasets förtjusande begär; till vinets

ljuvliga och behagliga sötma.

31.  #Se inte på vinet som skimrar rött,

som glittrar i bägaren och rinner ner så lätt#.

Vinets glänskande och blinkande utstrålning;

för ögats intryck.

Tungans och gommens vinets smakliga sötma. 

32.  #Till slut biter det som en orm,

hugger som en giftorm#.

Vinets ormgifts verkan; liknar ormens dödliga gift. 

33.  #Då ser du underliga syner

och får befängda ideer#.

Vinets ljuvliga sötma; förändrar seendet;

ser främmande, gåtfulla och mystiska syner.

Får tokiga, galna och dåraktiga tankar i tankelivet. 

34.  #Än ligger du mitt ute i havet,

än högt uppe i mastkorgen#.

Tankarna säger dig; du är mitt ute i havet.

Du är högt uppe i luften i en mastkorg.

35.  #De slog mig men det gjorde inte ont,

jag fick stryk men märkte det inte.

När skall jag vakna?

Jag vill ha mer!#.

Vinets omedvetna beteende; smärtans kännbarhet,

känns inte.

När jag är i vaket tillstånd; längtar mitt begär,

efter vinets ljuvliga smaklighet.

Jesus Syraks bok.  31:25.

25.  #Försök inte spela karl vid bägaren,

ty vinet har fört många i fördärvet#.

Undvik övermodets stolthet vid vinbägaren.

Vin drickandet; leder mänga till fördärv

och undergång.

Jesus Syraks bok.  31:29.

29.  #Bitterhet i sinnet ger vin som dricks i

övermått medan man hetsar och

utmanar varandra#.

Vinets återverkan ger bitter sinnesstämning,

inre smärta och sorg.

¤Ordspråksboken.  20:2.

2.  #Som lejonets rytande är kungens raseri,

den som väcker hans vrede förverkar sitt liv#.

Kungens obehärskade vrede och förbittring;

liknar lejonets dominerande ilska.

Lejonets ilskna hot+kungens raseri.

Uppväcka hans vredesmod och förbittring;

fördärvar folkets liv.

Ordspråksboken.  19:12.

12.  #Som lejonets rytande är kungens vrede,

hans gunst är som dagg över gräset#.

Konungens vänlighet och välvilja;

liknar fuktiga vattendroppars näring till gräset.

¤Ordspråksboken.  20:3.

3.  #Heder åt den som undviker strid,

det är bara dårar som börjar gräl#.

Moralisk känsla och stolthet; åt den som

håller sig borta från bråk, gräl och kiv.

Samvetslösa och ondsinta; grälsjuka,

trätgiriga, argsinta och kivaktiga. 

Ordspråksboken.  12:16.

16.  #Dåren låter genast sin vrede märkas,

den förståndige låtsas inte om en skymf#.

Dumdristige och idioten; gör sin förbittring,

raseri och ursinnighet märkbar.

Kloke och betänksamme; lyssanar inte på

förolämpningar och glåpord.

¤Ordspråksboken.  20:4.

4.  #Den late plöjer inte om hösten

och finner ingenting i skördetiden#.

Lathet och bekvämlighet; plöjer inte om hösten,

får skörda i nöd och fattigdom.

Ordspråksboken. 6:9-11.

9.  #Hur länge skall du ligga, du late,

när skall du vakna och stiga upp?#

Bekvämes lathet och slöhet; vill inte vakna

ur sömnaktighetens bekväma vila.

10.  #Sov lite till, slumra lite till,

vila lite till med armarna i kors ------#.

Sömnaktigheten inbjuder till fortsatt vila;

lägg dina obrukbara armar i kors.

11.  #Och fattigdomen är över dig som en rånare,

armodet som en beväpnad man#.

Sömnsjukhetens fattigdom; liknar en livets

rånare av tiden; tidsjuv och energitjuv.

¤Ordspråksboken.  20:5.

5.  #Människors avsikter är som djupt vatten,

men en klok man öser upp dem#.

Människors uttömda planer; liknar havets djup.

Erfaren och eftertänksam man; i sin

insikt ta vara på dem. 

Ordspråksboken.  18:4.

4.  #Människors ord är som djupt vatten

men vishetens källa en strömmande bäck#.

Människors tomma ord; liknar vatten djupets

bottenlöshet.

Vishetens outsinliga källor; daglig till strömmande

av uppfriskande vattenflöde.

Ordspråksboken.  26:24.

24.  #Ovännen har hycklande ord på läpparna,

i sitt inre gömmer han svek#.

Fienden och förföljaren lånar ut sin tunga till

falska och oärliga ord på sina läppar.

Hans inre liv; gömmer på falskhet, trolöshet

och bedrägerier.

¤Ordspråksboken. 20:6.

6.  #Många ordar om sin trofasthet,

men var finns en man att lita på?#.

Skrytsamma ord; om sin trofasthet;

var finns trovärdigheten?

Jesus Syraks bok.  6:14.

14.  #En trogen vän är ett starkt värn.

Att finna en sådan är att finna en skatt#.

Trovärdig vän är ett starkt försvar och beskydd.

¤Ordspråksboken.  20:7.

7.  #Den rättfärdige lever oförvitligt ------

lyckliga hans efterkommande!#.

Renhjärtade, syndfrie och ostrafflige;

lever fläckfritt och felfritt.

Hans efterkommande släktled; känner hans

renhjärtlighet, syndfrihet och ostrafflighet.

Psalm.  25:12.

12.  #Var och en som fruktar Herren

få veta vilken väg han skall välja#.

Hjärtats väg i lydnad inför Herrens budord;

leder sinne och hjärta, in i Hans Majestäts

fullkomliga vilja.

Psalm.  112:1.

1.  #Lycklig den som fruktar Herren

och finner sin glädje i hans bud#.

Bekymmersfri och sorglös; den som

lyssnar på Herrens uppmaningar och föreskrifter.

Finner hjärtats inre glädje, ro och harmoni.

 ¤Odspråksboken.  20:8.

8.  #Kungen som sitter i domarsätet

sållar med blicken bort de gudlösa#.

Kungen sitter i sitt domarsäte;

sorterar bort de fördömda; likt agnarna för vinden.

Ordspråksboken.  16:10.

10.  #Kungens ord är gudsord,

han felar inte då han dömer#.

Konungens vältaliga ord; liknar gudsordets

fullkomliga och förenade liv med treenigheten.

¤Ordspråksboken.  20:9.

9.  #Vem kan säga: Mitt samvete är rent,

jag är fri från min synd#.

Övermodet säger i sitt hjärta; min ( inre röst ),

samvete är fri från all olydnad.

Jag är frikänd från min arvssynd och dödssynd.

1 Joh. 1:8.

8.  #Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss#.

Munnens bekännelse säger; jag är renhjärtad,

syndfri och ostrafflig; bedrager sitt eget hjärta.

 

¤Ordspråksboken.  20:10.

10.  #Dubbla vikter, dubbla mått -----

bådadera väcker Herrens avsky#.

Oärligheten, trolösheten  och lögnaktigheten;

uppväcker Herrens vredes förakt och hat.

Ordspråksboken.  11:1.

1. #Herren avskyr fusk med vågen,

rätt vikt behagar honom#.

Herren föraktar och hatar vågens fuskverk

och bedrägeri.

Rättvis och ärlig vikt behagar honom.

11.  #Redan den unge visar i handling

om hans liv är rent och ärligt#.

Unges uppväxttid visar i hans fostran och tuktan i de andliga dygderna; vilket återspeglar hans

livsstil och livsföring.

12.  #Örat som hör, ögar som ser ---

bådadera har Herren skapat#.

Lyssnade örat+seende ögat,

skapat av sin skapare.

¤Ordspråksboken.  20:11.

13.  #Älskar du sömn blir du utblottad,

vakna upp, så får du äta dig mätt#.

Vara förtjust i och tycka om; sömnaktigheten,

gör dig utfattig och tomhänt.

Vakna upp; bli inte sömnaktighetens slav;

ät näringsrik föda.

¤Ordspråksboken.  20:14.

14.  #Bara skräp", säger köparen,

men går belåten därifrån#.

Köparens o-tacksamhet.

¤Ordspråksboken.  20:15.

15.  #Guld och pärlor finns i mängd,

men visa ord är en sällsynthet#.

Jordiska ägodelar; finns i överflödet.

Lärda, kloka och förnuftiga är lätt räknade.

Ordspråksboken.  3.14

14.  #Ty visheten är mer värd än silver,

den vinst hon ger är bättre än guld#.

Vishetens inre livs; egenvärde större;

i stället för guldets marknadsvärde.