ORDSPRÅKSBOKEN.  19:1-15.

¤Ordspråksboken.  19:1.

1.  #Bättre fattig och oförvitlig

än rik med svekfullt tal#.

Livet i fattigdomens närvaro av elände,

nöd och misär; är bättre än bemötas av den rikes

svekfulla, falska och lömska språk.

Ordspråksboken.  19:22.

22.  #Girighet vanhedrar människan;

bättre fattig än falsk#.

Girighetens och vinningslystnadens lockelser;

hjärtats bedragare, förnedrar och vanära ett

människoliv.

Bättre ett liv i fattigdomens nöd och misär;

än en livsföring i falskheten.

Ordspråksboken.  28:6.

6.  #Bättre fattig och oförvitlig än rik på orätt väg#.

Bättre fattig, syndfri och fläckfri i livet;

än att vara rik i överfödets lyxiga liv.

   Livets överflöd aktiverar egoismens själv-godhet;

vilket förleder själen in på ondskefulla vägar.

¤Ordspråksboken.  19:2.

2.  #Okunnig iver är ett ont,

den som rusar på trampar fel#.

Oerfaren tjänstvillighet och strävan; blir till

själens skada och inre smärta.

Oerfarenheten förblindar och vilseleder;

människans självsliv. 

Ordspråksboken.  14:15.

15.  #Den oerfarne tror allt som sägs,

den kloke ger akt på varje steg#.

Själens omogenhet; liknas vid en nybörjare,

i sin oerfarenhet; i att lyssna, i att tro att allt

som sägs är sanning.

Kloke och insiktsfulle; är vaksam i sitt lyssnade.   

¤Ordspråksboken. 19:3.

3.  #Människans dårskap förstör hennes liv,

men mot Herren vänds hennes vrede#.

Mänsklig dumdristighet och idioti; skadar

hennes livsstil och livsföring.

Hennes vredesmod vänder sig mot Herrens närvaro.

¤Ordspråksboken.  19:4.

4. #Välstånd ger allt fler vänner,

den fattige mister den vän han har#.

Vänskapen känner en trygghet i välståndets

blomstring av välfärd.

Den fattiges närvaro; ger hans vänner en otrygg

tillvaro.

Ordspråksboken.  14.20

20.  #Den fattige avskys även av sin like,

men en rik man har många vänner#.

Den fattiges livsföring; hatas och föraktas av

hans nödlidande.  

¤Ordspråksboken.  19:5.

5.  #Ett falskt vittne får sitt straff,

en menedare går inte fri#.

Falskt, oärligt och lögnaktigt vittne;

får sin bestraffning.

Falskt vittnesbörd; blir fångad i sin falskhet. 

Ordspråksboken. 6:19.

19.  #Menedaren som vittnar falskt

och den som vållar tvist mellan bröder#.

Den falskes vittnesmål är vilseledande.

Den oeniges tal; vållar kiv och osämja i brödragemenskapen.  

¤Ordspråksboken.  19:6.

6.  #Den mäktige smickras av många,

den frikostige har allas vänskap#.

Den inflytelserike blir berömd av folket.

Givmilde och godhjärtlige; vinner vänskapens

närvaro. 

¤Ordspråksboken.  19:7.

7.  #Den fattige undviks av sina vänner,

till och med hans bröder avskyr honom#

Hans brödragemenskap; hatar och föraktar,

den nödställde och ringe.  

¤Ordspråksboken.  19:8.

8.  #Den som vill sitt eget bästa ökar sitt vett,

att ta vara på insikt ger lycka#.

Insiktsfulle äger ett hjärta av insikt; insiktens

närvaro ger välsignelse.

¤Ordspråksboken.  19:9.

9.  #Ett falskt vittne får sitt straff,

en menedare går under#.

Falskt och trolöst vittnesmål får sin straffdom.

Den hemlighetsfulle; blir sig själv till undergång.

¤Ordspråksboken.  19:10.

10.  #Överdåd anstår inte dåren,

än mindre skall slaven härska över stormän#.

Överflöd och lyx; ej den dumdristiges och idiotens

livsföring. 

Trälen och slavarbetaren; saknar ett dominantiskt

inflytande över stormän.

Ordspråksboken.  26:1.

1.  #Som snö om sommaren och regn vid skörden,

lika illa passar ära för dåren#.

Dumdristige och idioten ära kan jämföras vid;

snö och kyla under skördetiden.

Regntid då den fruktbara skörden ska bärgas. 

Predikaren.  10:5-7.

5.  #Här är något ont jag har sett under solen,

ett missgrepp som beror av den som har makten:#

Stormän och styremän vid makten; gör misstag

och okloka beslut, drar ondska över en nation. 

6.  #Dårskapen får sitta i högsätet,

de rika på undanskymd plats#.

När dumdistigheten och idiotin; har sitt inflytande

över nationens förnämsta styrelsesäten;;

saknar de ekonomiskt välbärgade detta

makt-inflytande.

7.  #Jag har sett slavar till häst och furstar till

fots som slavar#.

När dårskapen har ett styrsäte i nationen;

lever slavar till häst, furstar går till fots. 

¤Ordspråksboken.  19:11.

11.  #Förstånd gör en man fördragsam,

han sätter en ära i att förlåta#.

Förnuftet och klokheten gör människan fördragsam;

känner sig ärad i att förlåta sina med-människor. 

Ordspråksboken.  12:16.

16.  #Dåren låter genast sin vrede märkas,

den förståndige låtsas inte om en skymf#.

Dumdristige och idioten; visar sin vrede;

gör den kännbar i sig själv och i sin omgivning.

Kloke och förnuftige; lyssnar inte på smädelser

och ord av hädelse. 

¤Ordspråksboken.  19.12

12.  #Som lejonets rytande är kungens vrede,

hans gunst är som dagg över gräset#.

Konungens vredesutbrott liknas vid; lejonets

inre kraftstyrka i sitt ilskna rytande.

Hans vänliga tillmötesgående; är ett daggens

näringsrika fuktighet.

Ordspråksboken.  16:14.

14.  #Kungens vrede bådar död,

men en klok man kan stilla den#.

Konungens vredesmod: är dödande.

Klok och erfaren man: bemöter den med stillheten.

¤Ordspråksboken.  19:13.

13.  #En dåraktig son är sin fars olycka,

en hustrus gnat ett evigt takdropp#.

Dumdristig och idiotisk son: faderns fördärv

och undergång.

Hustruns tjatighet: ett dagligt takdropp.

Ordspråksboken.  10:1.

1.  #En klok son är sin fars glädje,

en dåraktig son blir sin mors sorg#.

Vis och erfaren son: sin faders livs-glädje.

Dumdistig och idiotisk son: Moders-kärlekens

livs-sorg.

Ordspråksboken.  21:9.

9.  #Bättre bo i en vrå på taket,

än dela hus med en grälsjuk kvinna#.

Bättre bo på i ett avskilt rum: än att dela ett

hus i gemenskap med en trätgirig kvinna. 

¤Ordspråksboken.  19:14.

14.  #Gods och guld ärvs från fäderna,

men en duglig hustru är en skänk från Herren#.

Olika förmögenheter kan ärvas från fäderna.

Flitig och idog hustru: en tacksam gåva från Herren.

Ordspråksboken.  12:14.

14.  #Vad munnen talar mättar mannen,

vad händerna gör får han tillbaka#.

Munnens uppmuntrande ord: Mannens belåtenhet.

Arbetande händer: ger belöning tillbaks. 

¤Ordspråksboken.  19:15.

15.  #Lättja försänker i dvala.

maklighet ger tom mage#.

Lättja en dödssynd: Lättja andlig slöhet

och tröghet.

Andlig lathet och slöhet: ger ingen andlig föda.

Ordspråksboken.  6:9-11.

9.  #Hur länge skall du ligga, du late,

när skall du vakna och stiga upp?#

Du, andligt late och bekväme: Vakna upp ur din andliga sömnaktighet.

10.  #Sov lite till, slumra lite till, vila lite

till med armarna i kors -----#.

Likgiltigheten säger: sov lite till, låt din andliga

dåsighet och bekvämlighet: vägleda dig in på villovägar.

11.  #Och fattigdomen är över dig som en rånare,

armodet som en beväpnad man#.

Andliga fattigdomen: en bankrånare stjäler din andliga klarsynhet ifrån insiktens djupheter.