ORDSPRÅKSBOKEN.  16:17-33.

¤Ordspråksboken.  16:17.

17.  #De redligas väg leder bort från det onda,

den som ger akt på sina steg räddar livet#.

Ordfastas, svekfrias och öppenhjärtligas väg;

leder bort från omoralen, ondsintheten

och samvetslösheten.

Bevakar sina fotsteg; räddar och försvara sitt liv.   

¤Odspråksboken.  16:18.

18.  #Övermod följs av nederlag,

högmod går före fall#.

Stolthet, dumdristighet och självsäkerhet;

belönas av motgångar, misslyckande och

och förödmjukelse.

Egenkärlek och övermod; belönas med

fördärv och undergång.

Ordspråksboken.  11:2.

2.  #Övermod har skam i sitt släptåg,

vishet finns hos de saktmodiga#.

Stoltheten och fräckheten; har skamkänslor

som efterföljare.

Vishetens rikedomar finns i de ödmjukas

mildas hjärtan.

¤Ordspråksboken.  16:19.

19.  #Bättre vara ödmjuk bland de ringa

än dela byte med de högmodiga#.

Bättre ett liv i ödmjuk gemenskap med

de små och obetydliga; i stället för

dela en vinst med de stolta, skrytsamma

och överlägsna. 

¤Ordspråksboken. 16:20.

20.  #Den som villigt lär har framgång,

lycklig den som förtröstar på Herren#.

Villigt hjärta söker lärdom och erfarenhet;

ger livet välgång och lycka.

Sann tilltro inför Herrens närvaro;

gör livet framgångsrikt och innehållsrikt. 

¤Ordspråksboken.  16:21.

21.  #En insiktsfull man kallas vis,

och vältalighet övertygar#.

Kunskapsrik och erfaren man; klok och

förnuftig, i vad han gör.

Talfärdighet och talförmåga; intresserar

människors lyssnande.

¤Ordspråksboken.  16:22.

22.  #Den som äger insikt har en källa till liv,

men dårens straff är hans dårskap#.

Insiktfullt hjärta och sinne; frisk vattenkälla

till liv.

Dumdristiges och idiotens bestraffning;

blir hans andliga villfarelse och blindhet.

Ordspråksboken.  13:14.

14.  #Vad den vise lär ut är en källa till liv,

en hjälp att undgå dödens snaror#.

Vises lärdom och erfarenhet; frisk källvatten

till liv.

Hjälpen, trösten och stödet; inför dödens snaror.

¤Ordspråksboken.  16:23.

23.  #Den vises tankar gör hans tal klokt

och hans ord övertygande#.

Lärdes, klokes och förnuftiges tankar;

gör hans tungars ord kloka.

 

¤Ordspråksboken.  16:24.

24.  #Vänliga ord är som honung ------

smakar sött och gör kroppen frisk#.

Vänskapliga och godhjärtiga ord; 

honungens sötma, söthet och ljuvlighet.

Kroppens hälsa och läkedom.

Ordspråksboken.  12:25.

25.  #Bekymmer gör hjärtat tungt,

ett vänligt ord muntrar upp#.

Oro och rädsla; hjärtats sorg och bedrövelse.

Vänskapliga och godhjärtliga ord;

uppmuntrar hjärtats sorg och bedrövelse.

¤Ordspråksboken.  16:25.

25.  #En väg som tycks vara den rätta

kan ändå föra till döden#.

Villfarelsens väg; sinnlighetens förblindelse.

¤Ordspråksboken.  16:26.

26.  #Arbetarens hunger får honom att arbeta,

magen låter honom aldrig vila#.

Arbetstagarens brist på föda; gör honom flitig,

och arbetssam.

Hans hungerskänslor; ger ingen stillhet och vila. 

¤Ordspråksboken.  16:27.

27.  #En ondsint man ställer till skada,

hans ord är förtärande eld#.

Samvetslös, hatfull och vresig man ställer

till förstörelse och skadegörelse.

Hans ord; sårar och förblöder människors

hjärtan och sinnen. 

Ordspråksboken.  10:19.

19.  #Den talträngde ungår inte synd,

klok den som tyglar sin tunga#.

Talföre och pratsjuke; obehärskade tunga,

vilseledande, arvsyndig och dödssyndig.

Jakobs brev.  3:6.

6.  #Och tungan är en eld, själva den onda

världen bland våra lemmar.

Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet

i brand och har själv sin eld från helvetet#.

Obehärskad tunga+eldens förbrännande styrka.

Obehärskad tunga+världens omoral, ondsinthet,

samvetslöshet, hatiskhet, ödeläggelse 

och undergång.

Den förstör och fördärvar hela vår kropp.

Gör livet till ett brinnande vedträ.

Sig själv till en flammande eld i helvetet.

¤Odspråksboken.  16:28.

28.  #En falsk man vållar strid,

baktalaren skiljer vänner åt#.

Skenhelig och svekfull man; anvarig för ordstrider.

Förtalaren; splittrar vänners gemenskap. 

Ordspråksboken.  26:20.

20.  #När veden är slut slocknar elden,

när baktalaren gått dör grälet ut#.

Obehärskad tungars tal+vedens brännbarhet.

Förtalarens ord; saknar sin brännbarhet;

dör trätgirigheten och argsintheten ut.  

¤Ordspråksboken.  16:29.

29.  #En ogärningsman lockar andra med sig

och leder dem på orätta vägar#. 

Förbrytaren och lagöverträdaren; övertalar

sina medmänniskor, bli sina efterföljare;

vilseleder dem in på villovägar.

Ordspråksboken.  1:10.

10.  #Min son, följ inte syndare som lockar dig#. 

Min son, följ mina råd och förmaningar

bevara dina fotsteg från syndaträlens lockelser.

¤Ordspråksboken.  16:30.

30. #Kisande ögon vittnar om lömska planer,

hopknipna läppar som utfört dåd#.

Blinkande och kisande ögon; vittnar om listiga

och skenheliga planer.

Tystnadens läppar; ötövar och fullbordar

illgärningar och våldsdåd. 

Ordspråksboken.  6:12.

12.  #En ond människa, en illasinnad man,

talar med kluven tunga#.

Samvetslös och ondsint människa;

elak och skadeglad man.

Talar med obehärskad tunga.

¤Ordspråksboken.  16:31.

31.  #Vitt hår är en ärekrans,

man vinner den med rättfärdigt liv#.

Vit hårfärg: uppskattad, ärad och lovprisad i människors och Guds ögon.

Den belönas av ett renhjärtligt, syndfritt

och ostraffligt liv.

Ordspråksboken.  20:29.

29.  #Styrkan är de ungas stolthet,

vitt hår de gamlas ära#.

Ungdomstiden; de ungas styrka och värdighet.

Vitt hår de gamlas uppskattning och ära.

¤Ordspråksboken.  16:32.

32.  #Bättre en tålmodig man än en hjälte,

bättre behärska sig själv än inta en stad#.

Bättre gemenskap med en uthållig, långmodig

och behärskad man; i stället för en hjälte.

Bättre livet i självbehärskning;

i stället för att inta en stad.

Ordspråksboken.  12:16.

16.  #Dåren låter genast sin vrede märkas,

den förståndige låtsas inte om en skymf#.

Dumdristige och idioten; visar sitt vredesutbrott.

Förnuftige och kloke; bemöter honom med saktmod.

¤Ordspråksboken.  16:33.

33.  #Lotten kastas i knät,

men hur den faller bestämmer Herren#.

Vinst lotten placeras i knäet; på den

som behagar Herren.