¤ORDSPRÅKSBOKEN. 13:14-25.

¤Ordspråksboken. 13:14.

14.  #Vad den vise lär ut är en källa till liv,

en hjälp att undgå dödens snaror#.

Vises insikts lärdom och erfarenhet;

Outsinlig källa till varaktig inre livsglädje, ro 

och livsharmoni. 

Varaktig livsglädje, belåtenhet, förnöjsamhet,

inre tillfredsställelse och välsignelse. 

Ordspråksboken.  10:11.

11: #Den rättfärdiges ord är en källa till liv,

de ondas ord gömmer ofärd#.

Renhjärtiges, syndfries och ostraffliges ord;

insiktsfulla ord; källan till uppmuntran, uppskattning och innehållsrikt liv.

Hatfulles och vrångsintes ord; bär på faror

och  olyckor. 

Ordspråksboken. 14:27.

27.  #Gudsfruktan är en källa till liv,

en hjälp att undgå dödens snaror#.

Hjärtats lydnad; ståndigaktigt följa hans

uppmaningar, föreskrifter och budord.

Hjälpen och stödet; bli förskonad från

dödens fallgropar och listiga snaror.

Jesus Syraks bok.  21:13.

13.  #Den vises kunskap väller fram som en flodvåg, och de råd han ger är som en frisk källa#.

Vises lärdom, kunnighet, insikt och livserfarenhet;

flödar fram som en outsinlig flodvåg.

Vises rådgivning; hälsosam, felfri, välsmakande,

tydlig och klar.

¤Ordspråksboken. 13:15.

15. #Gott förstånd ger uppskattning,

trolöshet leder i fördärvet#.

Moraliskt, etiskt, dygdernas, godhjärtat

och klokt; förnuft, klokhet och omdöme ger

människoögon; moraliska värderingar

och tacksamma hjärtan. 

Falskheten och otroheten; leder människor

in i förbannelse, moraliskt förfall

och evig fördömelse. 

Ordspråksboken  3:4.

4.  #Då blir uppskattad för din klokhet

av både människor och Gud#.

Jordelivets klokhet; prisas och högaktas,

i människors och Guds ögon.

Ordspråksboken.  12:8.

8.  #Som man har förstånd till blir man prisad:

förakt är den dummes lott#.

Förnuftet, klokheten och omdömet;

avgör människors ögons berömmande ära.

Brist på aktning, ringaktad och brist på

uppskattning är den huvudlöses

och övermodiges belöning.

¤Ordspråksboken.  13:16.

16.  #Den förståndige gör allt med insikt,

dåren sprider dumhet omkring sig#.

Kloke och förnuftige; gör allt med kännedom,
förståelse och omdöme.

Idioten och galningen; sprider okunniga,

tanklösa och lättsinniga ord.

Ordspråksboken.  12:23.

23.  #Den förståndige döljer sin kunskap,

dåren skriker ut sin enfald#.

Insiktsfulle döljer sin lärdom, klokhet,

kunnighet och kännedom.

Dumdristige och idioten; skricker ut okunniga,

omdömeslösa, uttryckslösa och kortsynta ord.

Ordspråksboken.  15:2.

2.  #Den vises tal flödar av kunskap,

ur dårens mun strömmar enfald#.

Vises tungans ord; vattenflödets näringsrika

lärdoms fullhet, kunnighet och kännedom.

Dumdristiges och idiotens läppars ord;

strömmar okunnigheten, andliga fattigdomen,

ondskefullheten och kortsyntheten. 

Ordspråksboken.  15:14.

14.  #En klok man söker kunskap,

dåren ägnar sig åt dumt prat#.

Förnuftig och eftertänksam man;

söker kunskapens fullhet.

Idiotens och övermodiges tunga talar;

struntprat, dumheter, tokigheter

och tomma ord.

 

Predikaren.  10:3.

3.  #Var han än går kommer dårens förstånd

till korta, han röjer sin dårskap för alla#.

Tanklöses och kortsyntes okunnighet;

oerfaren i kunskapens fullhet.

Han avslöjar sin okunnighet och oerfarenhet.

¤Ordspråksboken.  13:17.

17.  #En dålig budbärare ställer till olycka,

ett pålitligt sändebud ger läkedom#.

Omoralisk, karaktärslös och opålitlig budbärare;

skyldig till faror och olyckor.

Ordspråksboken.  25:13.

13.  #Som svalkande snö en dag i skörden

är ett pålitligt bud för den som skickar honom#.

Plikttrogen budbärare; liknar snöns svalkande

kyla: i hettans skördetid.

Ordspråksboken.  26:6.

6.  #Den som sänder bud med en dåre

hugger benen av sig och utmanar olyckan#.

Tanklös budbärare: budsändarens olycka.

¤Ordspråksboken.  13.18

18.  #Att försmå fostran ger fattigdom och skam,

men den som låter sig tuktas blir ärad#.

Förkasta och avvisa fostrans rikedom;

ger andlig fattigdom och skamkänslor.

Tuktans karaktär: ärar den ödmjuke.

Ordspråksboken. 10:17.

17.  #Den som tar emot fostran visar vägen till liv,

den som undviker tuktan leder vilse#.

Ödmjukes formingsbad i de andliga dygderna;

leder in i tuktans fullhet.

Olydnaden i tuktans uppmaningar, föreskrifter

karaktärs ordningar; leder människohjärtan

och sinnen in på villovägar. 

¤Ordspråksboken.  13:19.

19.  #Uppfylld önskan gör själen gott,

dåren hatar att avstå från det onda#.

Uppfylld förväntan; självslivets upprättelse,

lärdom och livserfarenhet.

Tanklöse och kortsynte; känner ingen ovilja

att utöva det onda.

Ordspråksboken.  13:12.

12.  #Utdragen väntan gör hjärtat sjukt,

uppfylld önskan är ett livets träd#.

Ihållande längtan; gör hjärtat oroligt och förvirrat.

Uppfylld förväntan; hjärtats upprättelse,

lärdom och livserfarenhet.

¤Ordspråksboken.  13:20.

20.  #Den som vistas bland kloka blir klok,

den som umgås med dårar går det illa#.

Vänskap i klokas gemenskap; klokhetens

närvaro+fullhet; de renhjärtades, syndfries

och ostraffliges andliga ryggrad.

Tanklösas gemenskap; faror och olyckors gemenskap. 

¤Ordspråksboken.  13:21.

21.  #Syndarens förföljs av olycka,

lycka blir den rättfärdiges lön#.

Gudsföraktaren och syndens träl; förföljs

av faror och olyckor.

Välsignelse och framgång; renhjärtades,

syndfries och ostraffliges belöning.

Ordspråksboken.  12:21.

21.  #Inget ont drabbar den rättfärdige

men alla olyckor syndaren#.

Renhjärtade, syndfrie och ostrafflige;

bemöts ej av olyckor och faror.

Syndens träl; bemöts av faror och olyckor.

¤Ordspråksboken. 12:22.

22.  #Den gode lämnar arv åt barn och barnbarn,

men syndarens rikedom går till den rättfärdige#.

Godhjärtade och varmhjärtade; arvegods

ges till barn och barnbarnen.

Gudsföraktarens överflöd och rikedomar tillfaller den renhjärtade, syndfrie och ostrafflige. 

Predikaren. 2:26.

26.  #Han ger vishet, kunskap och glädje åt dem som behagar honom, men syndaren ger han

arbetet med att samla och lägga på hög ----

och sedan lämnar han alltsammans åt den

som behagar honom.  Även detta är tomhet,

ett jagande efter vind#.

Människors hörsamhet; tilltalar, tillfredsställer

och vidrörts av hans kärlekssår.

Belönas i vishetens fullhet, förnuft och förstånd.

Gudsföraktaren och syndens träl; arbetsam i sitt

anletes svett samlar ihop ägodelar och tillgångar.

Efter sin bortgång; tillfaller de som vidrörts av

hans djupa kärlekssår.

Inte bli vidrörd av kärlekssåren; prövar

och lär känna livets tomhet. 

¤Ordspråksboken.  13:23.

23.  #Processer tär på den fattiges teg,

allt han äger sopas bort då rättvisa saknas#.

Tvistemål och gräl; angriper och skadar

den fattiges jordstycke.

Hans åkerteg; förstörs; där oärligheten, missförhållande och kränkningarna; har makten.   

¤Ordspråksboken. 11:24.

24.  #Den som spar på riset hatar sin son,

den som älskar honom fostrar i tid#.

Risets tillrättavisningar och förmaningar;

leder sonen till manlig mognad.

Ordspråksboken.  3:12.

12.  #Ty Herren tuktar den han älskar

och agar den som han har kär#.

Herrens ömma och kärleksfulla; bestraffningar

och tillrättavisningar: leder till andlig mognad.

Herrens ömma och ljuvliga kärlekssår:

bemöter människans egoistiska vilja;

självgodheten, själviskheten och sin egna

avgud: ego-viljan. 

Ordspråksboken.  19:18.

18.  #Fostra din son medan det finns hopp,

du vill ju inte att han skall dö#.

O-uppfostrad son+omogen manlighet.

Omogna manligheten; inget framtidshopp;

skadar och sårar mogna kvinnliga goda karaktär.

Ordspråksboken.  22:15.

15.  #Dårskapen sitter djupt hos pojken,

men det fostrande riset driver ut den#.

Andliga blindheten och villfarelsen; sitter

djupt hos pojkens syndfulla arvsanlag.

Fostrande risets; förjagar och avlägsnar;

dårskapens vilja och tankar.

Ordspråksboken.  23:13.

13. #Undanhåll inte pojken fostran,

agar du honom slipper han dö#.

Neka inte pojken sin andliga fostran;

bestraffa och tukta honom, slipper han

leva i dödssynderna.

Ordspråksboken.  29:15.

15.  #Tuktan med käppen ger vishet,

men en ouppfostrad pojke är en skam för sin mor#.

Sträng tillrättavisning och fostran;

ger vishetens fullhet.

O-uppfostrad pojke; moderns skamkänslor.

Ordspråksboken.  29:17.

17.  #Tukta din son, så gör han dig nöjd,

och fyller dig med välbehag#.

Tillrättavisning och fostran; gör moder förnöjsam.

Jesus Syraks bok. 30:1-13.

BARNUPPFOSTRAN.

1.  #Den som älskar sin son agar honom ofta,

då kommer han till slut att få glädje av honom#.

Ordspråksboken.  13:24.

24.  #Den som spar riset hatar sin son,

den som älskar honom fostrar i tid#.

Ordspråksboken. 23:13.

13.  #Undanhåll inte pojken fostran,

agar du honom slipper han dö#.

Jesus Syraks bok.  22:6.

6.  #Förmaningar i otid är som festmusik vid sorg,

men att fostra med riset är alltid klokt#.

Jesus Syraks bok.  42:5.

5.  # För att göra vinst på affärsverksamhet

eller för att ge barn ordentlig fostran

och att prygla upp en dålig slav#.

2.  #Den som fostrar sin son får nytta av honom

och kan vara stolt över honom inför sina bekantar#.

3.  #Den som undervisar sin son väcker fiendens avund och får glädjes över honom inför vännerna#.

4.  #När fadern har dött är det som om han inte

var död, ty han lämnar kvar en som är hans avbild#.

5.  #Medan han lver gläds han åt anblicken,

och när han dör känner han ingen grämelse#.

6.  #Åt sina fiender efterlämnar han en hämnare

och åt sina vänner en som återgälder

deras godhet#. 

7.  #Han tar vård om sin son och förbinder hans sår

och känner oro var gång han skriker#.

8.  #En häst som inte rids in blir självsvåldig,

och en son som inte tuktas blir en vildhjärna#.

Ordspråksboken.  22:15.

15.  #Dårskapen sitter djupt hos pojken,

men det fostrande riset driver ut den#.

9.  #Kela med ditt barn, och han blir en

skräck för dig; lek med honom, och han

blir din sorg#.

10. #Skratta inte med honom, ty då får du lida

med honom, och till slu sitter du där

och gnissla tänder#.

11. #Lämna honom ingen frihet när han är ung#.

12. #Ge honom stryk medan han är barn,

så att han inte blir självvåldig

och visar dig olydnad#.

Jesus Syraks bok.  7:23.

23.  #Har du barn, så fostra dem,

och lär dem att lyda alltifrån ungdomen#.

 

13. #Fostra din son och sätt honom i arbete,

så att inte hans tygellösa liv blir ditt fall#.

¤Ordspråksboken.  13:25.

25.  #Den rättfärdige äter och blir mätt,

den ondes mage är tom#.

Ordspråksboken.  10:3.

3.  #Herren låter inte den rättfärdige  hungra,

men de ondas krav avvisar han#.

Ordspråksboken.  19:23.

23.  #Gudsfruktan ger människan liv,

hon får vila mätt, skonad från olyckor#.