¤ORDSPRÅKSBOKEN. 10:1-18.A.

Salomos ordspråk.

¤Ordspråksboken. 10:1.

1.  #En klok son är sin fars glädje,

en dåraktig son blir sin mors sorg#.

Klok sons: gemenskap med klokhetens

      flödande källor.

Upplever sin faders tacksamma kärlek.

      Dåraktig son; förlorar sin ömsinta moderskärlek:

sonens livsföring ger henne hjärtesorg. 

Ordspråksboken. 23:15.

15.  #Min son, om ditt hjärta fylls av vishet

skall mitt hjärta fyllas av glädje#.

Fylls sonens hjärta av vishet och insikt:

        faderns hjärta uppfylld av glädje.

Sonen bevarad från dårskapets förvirring.

Ordspråksboken. 23:24.

24.  #Högt jublar den rättfärdiges far,

att ha en vis son är en glädje#.

Renhjärtad, syndfri och o-strafflig son:

     fadern känner högt jubelrop i sitt faders hjärta.

Ordspråksboken. 27:11.

11.  #Bli vis, min son, så gör du mig lycklig,

och jag kan ge mina belackare svar på tal#.

Min son, sök visheten; ger mig lycka.

       Sonens vishet och min lycka;  beskyddet mot

mina förtalares ord.

Ordspråksboken. 15:20.

20.  #En klok son är sin fars glädje,

men dåren föraktar sin mor#.

Klok son sin fars: lycka, välsignelse

och tacksamhet. 

Dåren förkastar, ringaktar avskyr moders-

       kärleken.

Ordspråksboken. 17:21.

21.  #Att ha en dåre till son är en sorg,

ingen glädje för odågans far#.

Dåraktig son; faderns och moderns bedrövelse,

     smärta, elände och själs-lidande.

Fars slarvige och dag-drivande son; ger honom,

      glädje-fattigt liv.

¤Ordspråksboken. 10:2.

2.  #Orätt vinning gagnar föga,

men rättfärdighet räddar från döden#.

O-ärlig och o-rätt vinning efter penningar;

   saknar varaktig vinning.

Renhjärtlighet, syndfrihet och o-strafflighet;

     dödens-befriare.

Rättfärdigheten befriar människo-själen

     från evig död.

Ordspråksboken. 11:4.

4.  #Föga gagnar rikedom på vredens dag,

men rättfärdighet räddar från döden#.

Rikedomens värde; befriar ej på vredens dag.

Syndfriheten och o-straffligheten befriare

     från dödens slaveri.

 

Ordspråksboken. 12:28.

28.  #Rättfärdighet leder till liv,

avfallets väg för till döden#.

Renheten, syndfriheten och ostraffligheten;

      leder till evigt liv.

Avfallets väg; vilseleder livet från renheten,

       syndfriheten och o-straffligheten.

Avfallets faror; överger, sviker, förnekar

    upprorisk mot: trons-lydnad.

Hesekiel.  7:19.

19.  #Sitt silver kastar de på gatan, deras guld

blir avskräde.

Deras silver och guld kan inte rädda dem

på Herrens vredes dag.

Det kan inte stilla deras hunger, inte fylla

deras magar.

Guld och silver bringade dem på fall#.

Silvrets och guldets värde; kastas ut på gatorna,

       tillfredsställer inte hjärtats hunger efter jordiska ägodelar; liknas vid sopors och avfallets

      förbrukade värde, på Herrens vredes dag;

silvrets och guldets värde, inga befriare på

      vredens dag.

¤Ordspråksboken. 10:3.

3.  #Herren låter inte den rättfärdige hungra,

men de ondas krav avvisar han#.

Ondsintas behov; förkastar han.

        Deras livsföring berör inte Herrens kärleksfulla

och ömsinta hjärta.

Renhjärtliges, syndfries och ostraffliges;  

behov blir uppfyllda.

Ordspråksboken. 13:25.

25.  #Den rättfärdige äter och bli mätt,

den ondes mage är tom#.

Ondskefulles mage; bemöts av tomhetens känsla.

Renhjärtliges, syndfries och o-straffliges;

      hungers känslor, blir mättade.

¤Ordspråksboken. 10.4

4.  #Lat hand gör fattig man, flitig hand gör rik#.

Lathetens hand; gör människan fattig.

     Idoga och flitiga händer; gör rik människa.

Ordspråksboken. 6:9-11.

9.  #Hur länge ska du ligga, du late, när skall

du vakna och stiga upp#?

Lates passivitet, liknöjdhet, bekvämlighet  

       och sysslolöshet; säger jag vill ligga, ej vakna

och stiga upp.

10.  #Sov lite till, slumra lite till, vila lite till

med armarna i kors#.

Lathetens budskap; påverkar livsstilen

         och livsföringen. 

11.  #Och fattigdomen är över dig som en rånare,

armodet som en beväpnad man#.

Lathetens fattigdom; rånar dig som en

       beväpnad man.

¤Ordspråksboken. 10:5.

5. #En duglig son samlar in om sommaren,

odågan sover i skördetiden#.

Duglig och flitig son samlar in sommarens

      goda skörd. 

O-duglig och o-flitig son sover i sin lathet   

       under skördetiden.

¤Ordspråksboken. 10:6.

6.  #Rikt välsignad blir den rättfärdige,

de ondas ord gömmer ofärd#.

Renhjärtad, syndfri och o-strafflig; lever han i

      all den himmelska välsignelsen. 

Ondskefullas ord gömmer på faror och olyckor.

¤Ordspråksboken. 10:7.

7.  #Den rättfärdiges minne välsignas,

den ondes namn förmultnas#.

Renhjärtades, syndfrias och o-straffligas;

        minnen är välsignade.

Ondsintes namn; förmultnas.

Psalm. 9:6.

6.  #Du röt åt folken, förgjorde de onda,

du strök ut deras namn för evigt#.

Du fördömde och förbannade de ondskefulla.

        Tog bort deras namn för evigt; ur ditt minne.

¤Ordspråksboken. 10:8.

8.  #En klok man lyssnar på förmaningar,

en som pratar strunt går det illa#.

Klok man lyssnande och hörbara öron på

       förmaningar och tillrättavisningar.

Pratmakarens tomma struntprut;

      o-fruktbara och tomma ord.

¤Ordspråksboken.  10:9.

9.  #Trygg går den som går rätta vägar,

den som viker av råkar illa ut#.

Livets vandring på de rätta vägarna; ger trygghet.

Livets vandring på de o-rätta vägarna;

ger o-trygghet.

Ordspråksboken. 28:18.

18.  #Den oförvitlige kan vandra trygg,

en som tar orätta vägar faller i gropen#.

Fläckfrie, syndfrie och o-strafflige;

vandrar i trygghet.

Orätta vägar leder fotstegen i en grop.

¤Ordspråksboken. 10:10.

10.  #Försmädliga miner sårar, rätt fram

kritik skapar fred#.

Hånfulla och retsamma läppar ger hjärte-sår.

Beslutsam kritik ger inre glädje, ro och harmoni. 

¤Ordspråksboken. 10:11.

11.  #Den rättfärdiges ord är en källa till liv,

de ondas ord gömmer ofärd#.

Den renhjärtades, syndfries och o-straffliges ord;

källan till liv.

De samvetslösas och hatfullas ord;

gömmer på faror och olyckor.

Psalm. 37:30.

30.  #Den rättfärdiges mun talar vist,

och hans tunga säger det rätta#.

Den renhjärtades, syndfries och o-straffliges mun;

talar vishet och insikt.

Hans tunga+behärskad tunga.

Ordspråksboken. 12:6.

6.  #De ondas ord rymmer dödligt försåt,

de rättrådigas tal ger räddning#.

De hatfullas och samvetlösas ord;

innehåller dödliga onda intriger.

De svekfrias och sveklösas tal befriar;

människors hjärtan och tankar.

Ordspråksboken. 13:14.

14.  #Vad den vise lär ut är en källa till liv,

en hjälp att undgå dödens snaror#.

Vises lärdom och erfarenhet; källan till liv.

Hjälpen och stödet; inför dödens snaror.

¤Ordspråksboken. 10:12.

12.  #Hat vållar fejd, kärlek skyler alla fel#.

Hat ger ordstrider, oenighet och stridiga

ordväxlingar.

Kärleken, ömheten och ömsintheten;

förlåter alla felsteg och misstag.

Ordspråksboken.17:9

9.  #Den som söker vänskap överser med ett fel,

den som ältar det driver bort sin vän#.  

Den som söker vänskap; förlåter fel och brister.

De som diskuterar sin väns; fel och brister;

gör sig av med sin vän.

¤Ordspråksboken.  10:13.

13.  #Vishet finns på den klokes läppar,

dårens rygg skall ha ris#.

Klokes läppar talar med en klok tunga.

Dårens okunnighet; förändras i en andlig

fostran, i klokhetens insikt.

Ordspråksboken. 26:3.

3.  #Piska åt hästen, betsel åt åsnan

och ris åt dårens rygg#.

Piskans tillrättavisning+hästens lydnad.

Betselets dragningar+åsnans lydnad.

Risets smärta+dårens fostran och lydnad.

¤Ordspråksboken. 1:14.

14.  #De visar sparar sin kunskap, av dårens ord

kommer fördärv  och undergång#.

Vist hjärta är återhållsamt i sin kunskap.

Dårens ord liknas vid o-kunniga ord;

leder till fördärv, undergång, gudlöshet

och evig fördömelse. 

Ordspråksboken. 12:23.

23. #Den förståndige döljer sin kunskap,

dåren skriker ut sin enfald#.

Den kloke; talar ej öppet om sin kunskap.

Dåren skricker öppet ut sin dårskap.

Ordspråksboken. 13:3.

3.  #Den som vaktar sin tunga räddar liv,

den lösmynte råkar i fördärvet#. 

Behärskad tunga; räddar liv.

Sladdrande och skvalleraktiga tungan;

råkar i olyckor, gudlöshet och i evig fördömelse.

Ordspråksboken. 15:2.

2.  #Den vise tal flödar av kunskap,

ur dårens mun strömmar enfald#.

Vist tal+vis och behärskad tunga;

flödar av vishetens kunskap.

Ur dårens mun strömmar ord av dårskap.

Ordspråksboken.  15:28.

28.  #Den rättfärdige tänker innan han svarar;

men ur syndarens mun strömmar ondska#.

Den renhjärtade, syndfrie och o-strafflige;

tänker innan han svarar.

Ur världens barns och syndens trälars munnar;

strömmar all ondskefullhet.

Ordspråksboken. 18:7.

7.  #Dårens mun blir hans fördärv,

hans ord en fälla för honom själv#.

Dårens mun blir hans fall, olycka och undergång.

Hans muns ord en snara och fälla;

för sig själv.

¤Ordspråksboken.  10:15.

15.  #Den rikes välstånd är hans fast borg,

fattigdomen den ringes fördärv#.

Den rike har sin trygghet och säkerhet i

sitt egna välstånd.

Fattigdomen kan leda till stöldbegär.

Den fattiges fattigdom: olycka och elände.

Ordspråksboken. 18:11.

11.  #Den rikes välstånd är hans fasta borg,

en hög mur till hans värn#.

Den rikes välstånd; hans orörliga beskydd.

Murens höghet; hans beskyddare och försvarare.

¤Ordspråksboken.  10:16.

16.  #Den rättfärdiges lön ger liv,

den ondes vinst leder till synd#.

Den renhjärtades, syndfries och o-straffliges;

belöning ger liv.

Den samvetslöses och syndfulles; vinstbegär,

girighet och pennig-dyrkan,

leder till dödssynd.

¤Ordspråksboken.  10:17.

17.  #Den som tar emot fostran visar vägen till liv,

den som undviker tuktan leder vilse#.

Andlig fostran och tuktan; visar vägen in i

treenighetens inre liv.

Ödmjuka och milda hjärtan; tillåter sig fostras

in de andliga dygdernas inre liv.

 

De som avstår från tuktans inre liv;

leds in på villovägar.

Stolta och o-milda hjärtan; låter sig inte fostras

in i de andliga dygdernas inre liv.

Ordspråksboken. 6:23.

23.  #Ty budet är en lampa och undervisningen

ett ljus, och fostrande tillrättavisning är vägen

till livet#.

Treenighetens inre lampa; belyser all

ordets undervisning; fostrande i

tillrättavisning under livets vandring.

Ordspråksboken. 12:1.

1.  #Att älska fostran är att älska kunskap,

enfaldig är den som skyr tuktan#.

Vara förälskad i fostran; är att ståndaktigt

älska kunskapen.

O-kunnig är den som avskyr tuktans inre liv.

Ordspråksboken. 13:2.

2.  #Vad munnen talar kan ge god näring,

men de svekfullas näring är våld#.

Munnens+tungans; talade ord väljer;

den goda födan eller onda födan.

Falskhetens föda; förtryck, övergrepp,

misshandel, överfall och våldshandlingar.

Ordspråksboken. 13:13.

13.  #Den som föraktar råd råkar illa ut,

den som lyder förmaningar får sin lön.

Den som föraktar och förkastar tuktans

vägledning och uppmaningar;
råkar ut för faror och olyckor.

Hjärtats lydnad inför förmaningar och

tillrättavisningar; belönas.

Ordspråksboken. 13:18.

18.  #Att försmå fostran ger fattigdom och skam,

men den som låter sig tuktas blir ärad#.

Förkasta och förakta fostrans inre liv;

ger andlig fattigdom och skamkänslor.

Ordspråksboken. 15:5.

5.  #Dåren förkastar sin fars fostran,

klok den som låter sig tuktas#.

Dårens o-kunnighet; förkastar och föraktar;

sin fars uppfostran.

Klok den som lyssnar på klokhetens tuktan.

Ordspråksboken. 15:10.

10.  #För den avfällige är fostran ett ont,

men den som skyr tuktan måste dö#.

Den otrogne; ser fostran; smärtsam och skadlig.

Undfly tuktans inre liv; rycks bort och

offra sitt liv för tomheten och förgängelsen.

Ordspråksboken.  15:32.

32.  #Den som försmå fostran förkastar sig själv,

att ta emot tuktan ger insikt#.

Förkasta och föraktar fostran; förkastar

och föraktar sig själv.

Tuktans inre liv; ger andlig insikt.

¤Ordspråksboken.  10:18.

18.  #En hycklare är den som döljer sitt hat,

en dåre den som går med skvaller#.

Ögontjänare, skrymtare och farise;

håller tyst med sitt ilska och bitterhet.

Dåren sprider sitt tomma elaka prat.

Tomt elakt prat; ej trovärdig i sitt tal.

Ordspråksboken. 11:13.

13.  #Den lösmynte röjer en hemlighet,

den pålitlige bevarar ett förtroende#.

Den frispråkige och skvalleraktige;

avslöjar en hemlighet.

Den trovärdige och plikttrogne; bevarar

ett förtroende.  

Jesus Syraks bok.  5:14.

14:  #Se till att du inte får heta bakdantare;

lägg aldrig försåt med dina ord.

Ty en tjuv drar skam över sig,

och en hård dom får den som går med skvaller#.

Gör dig inte själv till en förtalare,

låt inte dina ord bli till onda intriger.

Tjuvens livsföring; ger honom skamkänslor.

Hård och våldsam dom; får den skvalleraktige.

Jesus Syraks bok.  19:4.

4.  #Att genast tro vad man hör är tanklöst,

och synden drabbar de felande själv#.

Tanklösheten prövar ej; talets trovärdighet.

Olydnaden mot Guds ordet; faller

tillbaks över den olydige.